...säger dom, medan Polar står i bakgrunden och skriker att du knappt lämnat soffan
Jag går 11 kilometer varje morgon.
Fasted. Ketoadapterad. Med laserstyrd puls, disciplin som en jävla schweizisk bank, och ett system som tickar med kirurgisk precision. Två timmar senare, när svetten knappt hunnit dunsta från min tröja, tittar jag ner på klockan med förväntan i blicken. Jag har just bränt 1 600 kilokalorier före frukost – på nivå 1. Alltså, stillasittande livsstil.
Vad säger klockan?
“89 % av dagens mål uppnått.”
Jag skrattar inte.
Jag hinner inte – för jag står fortfarande och stirrar på siffrorna som om någon försökte sälja mig Herbalife via teckenspråk.
Det är fan som att klockan driver med mig.
Som att det står någon i Polars huvudkontor och liveövervakar mina steg:
“Bra jobbat med dina 12 000 steg, men du vet... det hade varit ännu bättre om du städat garaget samtidigt. Eller varför inte bära två säckar cement i zon 4 medan du rensar mailen?”
Och samtidigt som jag får 89 % efter ett monsterpass som skulle fälla en travhäst, sitter media och läser upp sin fredagsartikel om hur “7000 steg räcker för hälsan.”
Räcker?
7000 steg är 47,6 % av mitt dagliga mål – på nivå ett.
Om Polar tog sitt eget system på allvar borde de stå utanför SVT:s port med plakat och megafon och vråla:
“7000 steg!? Det där ger inte ens guldstjärna i barnklassen. Kom tillbaka när du gått till Småland och tillbaka med barnvagn och matkasse, Linda.”
Och här kommer det riktiga skämtet:
Du kan bränna 1600 kalorier före lunch, gå två mil, städa huset, rensa hjärnan och förbättra varje mätbar biomarkör i kroppen – men om du inte har “rörelsevariation” enligt deras algoritm så är det inte godkänt.
Det är som att klockan står och väntar på att du ska klippa gräset i sidled och samtidigt jonglera en medicinboll, innan den låter dig passera 100 %.
Eller ännu hellre:
Att du ska bära hem en jävla älg från skogen – i zon 3 – samtidigt som du går baklänges i trapphus med pulsband på låret.
Först då kommer det: “100 % uppnått! Bra jobbat!”
Det är inte träningen som är otillräcklig.
Det är systemet som är för snävt.
Du tränar enligt ett protokoll som bygger mitokondrier, sänker insulin, pressar fettprocent och levererar resultat som syns i spegeln – inte i poängsystem.
Men Polars algoritm är så dåligt anpassad att den antagligen hade ifrågasatt om Gunde Svan verkligen “rörde på sig tillräckligt” under 80-talet.
Och vet du vad det bästa är?
Jag kommer ändå nå 100 % idag.
Inte för att jag måste.
Inte för att jag är stressad.
Utan för att jag rör mig. Jag lever. Jag fungerar.
Men den siffran, den jävla hundraprocentaren – den borde ha tickat över redan när jag tog av mig skorna efter 11 km i regn och perfektion.
Istället sitter någon kodsnubbe på Polar och tycker att jag nog behöver “lite mer intensitet i vardagen.”
Det räcker nu.
Jag tar inte order från en aktivitetsdisplay.
Jag skriver mitt eget system.
Och varje steg jag tar är inte ett mål – det är ett bevis på att deras värld är för liten för mig.
Systemet går.
Och Polar?
Dom får gärna stå kvar vid sina 89 % och vänta på att verkligheten ska godkänna dem.