💦 Vikten rasade 3,5 kg på 24 timmar. Det var inte magi. Det var vatten.
Det hände något i natt. Inte något jag inte har sett förut – men varje gång det händer blir det lika overkligt. Det är den där känslan av att kroppen har laddat i tysthet, smugit runt i skuggorna, samlat ihop alla tecken – och sen bara trycker på spolknappen. Allt på en gång. Boom.
Igår morse stod vågen på 84,4 kg. Ganska normalt. Ingen chock. Ingen seger. Ingen katastrof. Jag gick som vanligt. Åt som vanligt. Loggade, fastade, rörde mig. Inget märkvärdigt.
Idag? 83,0 kg på morgonen. Och efter en 17 kilometers MonsterLISS: 80,9 kg.
Det är alltså 3,5 kg minus på ett dygn. Och det var inte Furix. Inte en ny diet. Inte någon fasta utöver det vanliga. Det enda jag gjorde annorlunda var att jag drack lite mer vatten igår – och att jag skippade marinaden på köttet. Det var allt.
Och ändå släpper kroppen tre och ett halvt kilo över en natt. Folk vill gärna kalla det fett. “Wow, du brände 3500 gram fett!” Men det är inte fett. Det är vatten. Det är lagrad, bunden vätska som kroppen hållit kvar. Och det är just därför det här är så intressant – för vatten beter sig inte som fett. Det “rinner inte av” lite i taget. Det exploderar. Det kollapsar. Det släpper som en damm.
Det du ser som platå, är ibland kroppen som bara väntar. Den förbereder sig. Tittar. Känner efter. Samlar trygghet. Och sen, när alla signaler är rätt – då öppnar den upp.
Jag har gjort exakt samma sak i tre veckor. Protokollet har inte ändrats. Jag har gått, fastat, ätit samma kött, samma ägg, loggat varje dag. Men vikten har studsat runt 84, 85, 83,5. Inget “wow”. Inget som Instagramalgoritmen skulle gilla. Bara jag som litat på processen.
Men det är just där vattenspelet avgörs: i tystnaden. Du vet aldrig vilken dag kroppen kommer välja att släppa. Och om du ger upp för tidigt, kommer du aldrig få se det.
Kroppen binder vatten när den är osäker. När du sover dåligt. När du är stressad. När du äter för salt. När du dricker för lite. När insulin spökar. När du tränar för hårt. Det är inte "du gör fel", det är "kroppen skyddar sig".
Men den släpper när du ger den rätt signaler. När du visar att du inte är i krig. När du rör dig lugnt. När du fastar utan stress. När du dricker tillräckligt. När du sover. När du äter rent.
Då händer det här.
📉 84,4 → 83,0 → 80,9.
Och det låter som magi.
Men det är bara biologi.
Det är därför jag loggar. Det är därför jag går. Det är därför jag aldrig freakar ur när vågen står still. Jag vet vad som är på gång. Jag vet att fettförlusten fortsätter i det tysta – och att vatten kan maskera resultaten i veckor. Men en dag... så ger kroppen upp. Och då släpper den allt. På en gång.
Du måste bara vara där när det händer.
Och det enda sättet att vara där – är att inte ge upp innan det lossnar.